Foto: Paramount Pictures and Participant Media.
KLIMAT

Ännu har vi på Miljö Onlines redaktion inte hunnit se Al Gores nya film ”En obekväm uppföljare”. Men många av de större tidningarnas recensenter har sett filmen som följer upp en ”En obekväm sanning” från 2006. Här kan du läsa om hur mottagandet för filmen blivit.

”Ett problem som återkommer i Al Gores nya film ”En obekväm uppföljare” är att huvudpersonen – även denna gång - överskuggar budskapet. Precis som ”En obekväm sanning” – som borde blivit 2000-talets viktigaste film – tappar den i slagstyrka av att fokusera för mycket på det klimatpolitiska spelet och Al Gore själv, istället för konkreta problem”. Så skriver Sydsvenskans Mikael Tapper i sin recension.

Inledningsvis får vi följa klimatförändringarna på plats (Grönlands smältande isar), och vi får också följa Al Gore på fältet, bland annat då han står med vadarstövlarna mitt på en översvämmad gata i Miami Beach. ”Vart tar vattnet från Grönlandsisen vägen?” frågar han. ”Det hamnar i Florida!”

Vi får ser fler sådana exempel som bränner fast på näthinnan, som när en indisk kvinna faller på en glödhet gata när hennes sandaler har fastnat i den smältande asfalten.

Men så småningom glider filmen in på det politiska spelet om den globala miljöpolitiken. Och inte minst då den roll som Al Gore själv anser sig ha. Vi får även följa med Gore hemma på hans ranch i Tennessee, vilket knappast kan sägas tillföra filmen något.

DN:s recensent Maria Gunther, känner sig rent av provocerad av att Al Gore allt som oftast hyllar sin egen insats, exempelvis under förhandlingarna av Parisavtalet, eller då han presenterar Christiana Figueres, huvudsekreterare vid förhandlingarna som ”en tidigare elev” till Al Gore.

”Lösningarna han presenterar är också lite för enkla. Han hoppar över behovet av att ändra livsstil, resa och konsumera mindre och byta matvanor. Allt handlar bara om att ersätta kol och olja med förnybara energikällor – och att rösta på rätt politiker”, skriver Maria Gunther.

”Att ’En obekväm uppföljare’ likväl känns angelägen beror främst på att ingen annan film på tema klimatförändringarna är aktuell på biorepertoaren”, konstaterar Mikael Tapper avslutningsvis i sin recension.

Överlag får filmen medelmåttiga recensionsbetyg. Vid en snabb genomgång hittar vi inte någon recensent som ger filmen högre betyg än en 3:a.

Dagens Nyheter (Betyg 3)
Sydsvenskan (Betyg 3)